Ålgräsäng

Havens ängar, havens gräs.

De annars artfattigare grunda mjukbottnarna blir helt plötsligt högintressanta då de spretiga ålgräsplantorna skapar vidsträckta ängar med plats för en stor mångfald av arter. Bästa utkiksläget är att ta sig en bit ner i ålgräsängen och bara ligga still och ta del av skådespelet i gröna ridåer. Havsanemonen ålgräsros, fäst på bladet i sin randiga pyjamas, spretar med nässelcellsföredda tentaklerna för att bedöva förbisimmande byten. En stund senare bli den själva långsamt uppäten av den hungriga nakensnäckan ålgräsnuding. En väl kamouflerad tångsnälla patrullerar bland bladen för att hitta små kräftdjur att slurpa i sig med sin pipettlika mun. Sjustråliga smörbultar drar förbi och bryter tillfälligt av de gröna nyanserna. Då man är på besök i en ålgräsäng är man på besök i ”havets barnkammare”, för här bland alla bofasta invånare växer många fiskar och kräftdjur upp, innan de rör sig vidare till andra havsmiljöer. Detta gäller naturligtvis ålen, men även kändisar som torsk och vitling.

Vattnet i ålgräsängen är klart. Plantorna skapar bra förutsättningar för sig själv genom att få grumlet att sedimentera och lägga sig på botten i stället för att yra runt i vattenmassan, för ålgräset vill ha mycket sol på sina klorofyllgröna blad. Till skillnad från alger pratar vi här om en kärlväxt som både blommar, har pollen och bildar frön, precis som våra växter här på land. Ålgräset finns längs en stor del av vår svenska kust – från Norra Bohuslän, runt Skåne och ända upp till Stockholms norra skärgård. Längre norrut än så är salthalten för låg.

Jag fick en personlig anknytning till ålgräsängar då jag jobbade som assistent i ett forskningsprojekt på Kristinebergs marina forskningsstation i Bohuslän för snart 20 år sedan och bekantskapen har med tiden fortsatt och fördjupats. Tyvärr går det inte att berätta om ålgräsängar utan att nämna hur de minskat i utbredning. I Bohuslän har man sett ängarna minska med drygt hälften sedan 80-talet. Anledningarna är flera: överfiske, övergödning och exploatering av kusten. Både överfiske och övergödning gynnar tillväxten av fintrådiga alger i ängarna så att ålgräsplantorna skuggas och inte får tillräckligt med ljus. Kustexploatering med fler bryggor och båtar ger direkt skugga och ålgräset därunder dör. Muddring och båttrafik rör upp sediment som kväver ålgräsängar. I storskaliga forskningsprojekt har man hittat metoder för att återplantera ålgräs för att på så sätt restaurera ängar. Det är kostsamt och arbetskrävande men kan ge bra resultat. Det pågår i detta nu flera projekt för att återetablera ålgräsängar och vända den negativa utvecklingen för de här värdefulla havsmiljöerna.

I mönstret ”ålgräs” skipade jag ordning i den annars ganska kaotiskt spretiga miljön som de långa, smala bladen skapar. Jag tvingade in de stackars plantorna i en medaljongform. En handfull olika djur fick symbolisera den stora mångfalden av arter som är kopplad till ålgräsängarna.

För den som vill veta mer om ålgräs finns det en mycket informativ och bra filmsnutt: Ålgräs -varför det är viktigt
/Maj