Tare

Mina besök i tareskogen är rofyllda. Med dykutrustning kan jag ligga still länge och väl och bara ”bläddra” bland allt liv. Med snorkel och cyklop blir det kortare visiter. Denna miljö väcker min förundran. Alla dessa olika livsformer i ett så tätt samliv. Här pågår en helt annan vardag än min egen och färgskalan går inte att återfinna på land. En lyckodag kan man hitta tareskålsnäckorna, som likt juveler smyckar fingertaren. Föser man försiktigt en planta åt sidan blottas en gömd skuggvärld. Ibland springer en överrumplad strandkrabba sin väg över gul brödsvamp och rosa kalkalger. Olika havsanemoner drar blygt in sina tentakler. De synnerligen nyfikna stensnultrorna kommer nära och undersöker landkrabban på tillfälligt besök i havet.

I mönstret ”Tare” spelar brunalgerna skräppetare och fingertare huvudrollen, men missa inte den rafflande sidoberättelsen med sjöstjärnorna som söker stilla sin hunger bland blåmusslorna, mitt i deras outtröttliga arbete med att filtrera plankton ur havsvattenmassorna. Tittar du noga kan du också upptäcka nakensnäckan klubbnuding som är i färd med att sätta i sig mossdjuret slät tångbark. Vardagsdramatik i tångskogen.

De storväxta, läderartade brunalgerna blir flera år gamla och finns längs vår västkust. Där skapar de undervattensskogar där hundratals mindre alger och djur kan finna skydd och husrum. Med sina rotlika fästorgan håller de ett stadigt grepp i klippan, även då höststormarna rasar.

/Maj